söndag 10 augusti 2025

Sommar

Och så kom det och gick en sommar...
Oj, vad tiden går, känns som en evighet sen jag skrev här sist.
Ja, vad har hänt sen sist egentligen? Sist jag skrev, så hade jag precis kommit hem från Lydiagården och var helt lyrisk över mitt besök där.
Gjorde ett försök strax efter det, precis innan midsommar, med att trappa ner på kortisonet. 
Blev himla tufft där en period i början, blev värre med värken igen och jag blev jätte trött. 
Vilar vanligtvis en gång om dagen, men nu räckte inte det, fick ibland bli två gånger. 
Kämpade på några veckor och det blev sakta lite bättre, inte fullt så trött och lite bättre med smärtan, men ändå låg det där och störde.
Vid ett läkarbesök ville de höja upp kortisonet igen, men jag sa nej...jag vill verkligen bli av med det jävla kortisonet! Som det ställer till det för mig!!
Nu är det snart två år sedan jag transplanterades och det var ju då som jag fick min diabetes. 
Då pratades det om att diabetesen säkert skulle gå tillbaka till "viloläge", så fort jag hade avslutat kortisonbehandlingen, men nu börjar det kännas som om det aldrig kommer att hända.
I alla fall, så bestämde vi att inte höja det igen, utan Sandimmunet höjdes upp till 50 mg gånger två istället igen och vi höjde dosen på mina värktabletter. Också ska vi prova det ett tag. 
Detta var i mitten av Juli.
Tyvärr kommer där även biverkningar av dessa mediciner, diareèr och skakningar. 
Jag blir liksom darrig, känns som om jag darrar från insidan...
Värken och tröttheten kommer och går, jag kan känna mig stark och pigg ena dagen och nästa dag eller dagen efter det, så kommer smällen, all energi har runnit ur mig, känns som om man har öppnat en kran och jag är helt tom och då kommer värken ofta också.
Har lärt mig att leva med det och försöker planera efter det. 
Som igår tex, så firade vi Lars 50 års dag, med en liten fest här hemma. 
Jag klarade det hur bra som helst, hade sett till att vila och ta det lugnt innan. 
Men, jag vet att idag och i morgon, så kommer jag att bara vara.
Nu låter allt dystert och det är det verkligen inte, inte hela tiden.
Jag har haft en riktigt bra sommar. 
Jag, Lars och Bella har varit iväg med husvagnen i nästan två veckor. 
Det blev många fina platser och mycket sol och bad. 
Lugnt och skönt och inga måsten och jag mådde riktigt bra!
Om en vecka är det dags för läkarbesök igen, får se vad som bestäms då...


 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar